Last couple of days or more..

Träffade Petri på en pizza & öl & vi har inte setts på åratal. Visar sig att vi jobbar i samma hus & Petri säger:
- Men herregud, det är ju en överraskning i överraskningen (på dalmål, skrattade högt)

Midsommar var magisk & firades i Sundsvall (blev det innan det var färdigt). Traditionellt midsommarfirande på norra berget & sen skärgården, rökeri & lunch, underbar svensk-italiensk buffé senare på kvällen och svart bälte i att skratta!
Midsommardagen åkte jag till Sveg för att vara med familj & vänner & fira pappsens 65-årsdag!

Jag blev ju så inspirerad av utställningen med Ann Leibovich, så jag tog med kameran & har fotat min familj hela helgen. Så nu blir det till att framkalla, sätta in i ramar & upp på min fotovägg! Det är FÖR mycket digitalt känner jag, vart tog det gamla hederliga sättet vägen?!

Idag har varit en känslig dag, vi har valt att ta bort min katt som nu nått en ålder av 18 år. Lilla Flingan, så oskyldig & söt som socker satt hon bara där och stirrade på mig när jag tog farväl innan veterinären väntade. Kramade om den där lilla kroppen så luddig & mjuk, så hårt så hon nästan pep till. Med tårarna strömmande nerför mina kinder kände jag mig som en mördare. Hade Flingan själv valt att leva om hon hade fått tala? Eller hade hon valt att lämna jorden för längesedan?
Jag har inte velat tro på min lilla mor när hon sagt att hon blivit så skröpplig, men jag har väl velat blunda för det kanske..
Sista tiden har hon varit väldigt trött, börjat se dåligt, knappt velat gå ut och inte skött sin päls. Veterinären sa själv att det var dags när hon såg henne.
Men ändå sitter jag här och känner mig illa till mods, och fylld med saknad..

Bara ett djur tänker säker många, men ett djur blir även en vän & för mig en glädje i livet.

Rest in peace lilla Flingan!