Helgen har varit underbar, vi har alla umgåtts och pratat gamla minnen, myst, käkat gott & skrattat, skrattat & återigen skrattat! Det är alltid magi att få ha dessa människor nära mig. I lördags var det ju inget skärgårdsväder, så Nina föreslog att vi åkte till fotografiska & kollade in Annie Liebovitz utställning A photographers life.
Den berörde mig så djupt denna utställning, och den inspirerade mig. Hon skildrar sitt eget privatliv blandat med bilder på kändisar & talande bilder från bland annat Sarajevo. Bilderna var så oerhört gripande, och framförallt bilderna på hennes döende flickvän. Jag kom på mig själv flera gånger stå med tårar i ögonen och betrakta dem i minsta detalj.
Och jag insåg vad lite foton jag har på mina egna vänner och min familj. Och vad det betyder den dagen dom inte finns där längre.
Jag kan varmt rekommendera er att gå dit, utställningen håller på till september.
http://fotografiska.eu/Museet/Utstaellningar/A-Photographer-s-Life-1990-2005
dä ä bäre ö tae korst dä sju, mö ställje sakt öpp...
SvaraRadera